1939 - Allt har en början
Vid Sveriges Blåbandsungdomens (SBU) årsmöte 1939 beslöts om inköp av en tomt för uppförande av en fjällstuga. Där efter tillsattes en byggnadskommitté och den 15 januari 1940 konstituerades Blåbandsungdomens Fjällstugeförening (BUFF). 
Efter detta påbörjades arbetet för att lägga den ekonomiska grund som skulle göra att drömmen om en fjällstuga blev till verklighet. Kriget påverkade självklart de ekonomiska förutsättningarna men under hösten 1944 erhöll föreningen genom välvilligt tillmötesgående ett löfte om en storartad gåva i form av ett monteringsfärdigt trähus från byggmästare Olof Wästlund i Karlstad. 
Tankar om att under sommaren kunna hålla barnkolonier hade börjat ta form och ritningarna anpassades efter detta. Styrelsen valde år 1944 att besluta om att fjällgården sommartid skulle hålla barnkoloni, i första hand riktad till barn med luftrörsbesvär och astmatiska barn. 

1945 - Arbetet och verksamheten tar fart
Under sommaren 1945 hölls ett sommarläger för ungdomar för att påbörja arbetet med grävning, ledningsarbeten, grundarbeten och resning av det vid fabrik färdigställda huset och dylikt. Självklart var det inte enbart ett arbetsläger utan även sommarens träffpunkt där kamratskapet blev starkare och intresset för blåbandsrörelsens ideal blir djupare och rikare. På ungdomslägret deltog ett 50-tal personer som tillsammans fick ihop ca 300 dagsverken, varvid grunden till fjällgården lades. 
Under slutet av 1945 uppfördes fjällgården som stod inflyttningsklar i februari 1946. Den officiella invigningen hölls på midsommarafton samma år. 

Omedelbart efter invigningen av fjällgården stod densamma beredd att ta emot 25 barn i åldern 7-13 år med luftrörs- och astmabesvär. Barnen var på koloni i 6 veckors tid. Senare år hölls koloni i två perioder om 4 veckor vardera till och med sommaren 1972. Efter allt högre krav från sociala myndigheter gällande lokalernas utrustning valde styrelsen år 1973 att ta beslutet om att verksamheten skulle upphöra. 1954 upptogs förhandlingar med Korsnäsbolaget om arrendering av myrmark för iordningställande av lekplan åt astmakolonibarnen. Förhandlingarna blev klara 1955 och ett mycket omfattande arbete med utdikning påbörjades av frivilliga krafter. Arbetet stod klart 1962 då myrstugan också uppförts. Myrstugan står kvar än idag och ingår i dagens uthyrningsverksamhet. 

Samma år som barnkolonierna hölls även husmoderssemester. Detta i en, två eller treveckorsperioder och riktade sig till husmödrar med många barn, svag ekonomi eller som bara inte hade möjlighet att på annat sätt koppla av från tungt lantbruks- eller hushållsarbete. Denna verksamhet hölls fram till 

1972. 

Under vintrarna höll SBU själva fjällresor. 

1965 - Planer på att expandera
1965 tillsattes en kommitté för att undersöka de ekonomiska förutsättningarna att uppföra en ny fjällstuga i anslutning till den befintliga. Ett markområde på myren inköptes av Lindvallen för att möjliggöra den nya planeringen. På grund av det rådande ekonomiska läget blev inget av med en ny fjällgård, istället byggdes två annexhus med totalt 20 bäddar vardera för att användas som både självhushåll och helpension. Utöver det köptes ytterligare ett markområde in och i köpet ingick en timrad byggnadsstomme. Detta kom att bli det vi idag kallar Siljansnässtugan. Både Annexen och Siljansnässtugan togs i bruk vintersäsongen 1966-67. 1966 köptes totalt 2,4 ha markområde in och myrvägen byggdes. 

1974 - Nya expansionsplaner
Vid årsmötet 1974 beslutades om ytterligare expansionsplaner. Om- och tillbyggnad av den befintliga fjällgården samt nybyggnad av 6 små stugor på myren. Några år tidigare hade man under årsmötet diskuterat eventuell avveckling av fjällgården då verksamheten tog så stora resurser från det "vanliga" blåbandsarbetet. Men i verksamhetsberättelsen vid årsmötet 1975 konstaterades att 1974 var det mest intensiva året i BUFF med totalt 8622 gästdagar. 
Samma år konstaterades att den omfattande renovering och nybyggnation skulle kosta ca 2 miljoner kronor och att statliga bidrag med 2/3 var nödvändiga för att sätta planerna i verket.
1977 redogörs utbyggnadsplanerna som funnits genom åren men samtidigt konstaterades att befintliga lokaler var i stort behov av renovering och behovet av en utbyggnad för att kunna hålla en rationell och lönsam verksamhet på fjällgården var uppenbar. 
1980 blev den byggnadsplan för nybyggnadsmöjligheterna färdig, inte helt utan besvärligheter. Löpande underhåll av befintliga byggnader gjordes men 1979 uppstod en brand i ett annexrum och resulterade i att hela det annexet genomgick en stor renovering. 
Nybyggnadsplanerna rann ut i sanden och åren 1983/84 gjordes istället en omfattande renovering och tillbyggnad av fjällgården. 

1992 - Drömmar i uppfyllelse
Under åren 1985-1990 gjordes inga större förändringar på fjällgården. Löpande arbeten, underhåll, lite större renoveringar av annexen, vägbyggen och komplettering av uthus gjordes under denna tid. Under hösten 1991 gavs möjlighet till diskussioner gällande köp av grannen, Sälsätern, som föreningen sneglat lite på under flera års tid. I mars 1992 köptes Sälsätern vilket resulterade i ytterligare 52 bäddar och 3000 kvm tomtmark. Sätsätern sågs som en stor tillgång där större grupper kunder erbjudas både självhushåll och helpension. I verksamhetsberättelsen för 1992 beskrivs hur Sälsätern förvärvats, att drömmar gått i uppfyllelse och att anläggningen nu ses som komplett med sina totalt 130 bäddar mitt i Skandinaviens största turistområde. 

Åren efter att barnkolonierna och husmoderssemestrarna upphört startades organiserade sommarveckor som hölls fram till början av 90-talet. SBU-läger, barnfamiljer och utomstående grupper har under dessa år genomfört härliga sommarveckor hos oss i Sälen som innehållit allt från hjortronplockning, fjällvandringar och utflykter till Norge. Utöver det har kursverksamhet, valborgsfirande och aktiviteter under påskveckan hållits. 
1996 firade SBU 50 år på fjällgården. 

2026 - Fjällgården lever vidare
2026 firar fjällgården 80 år under midsommarhelgen.

Idag finns både Fjällgården, Säterhuset, Siljansnässtugan, Myrstugan och annexen fortfarande på plats. Utöver det finns nu även Säterstugan, Fäbostugan samt Persbo som är den stuga vår personal disponerar under vintersäsongen. Arbetet med fjällgården och verksamheten fortsätter med säsongsanställd personal under vintersäsongen. Boende både i form av privatpersoner och större grupper, ofta i form av olika konfirmationsläger, besöker oss under hela året men främst under vintersäsongen.
Möjligheterna på fjällgården är många och utvecklingen i sälenfjällen har gjort att antalet aktiviteter för besökaren har ökat. Vintertid har vi närheten till Lindvallens skidbackar, längdskidspår, skoteråkning och de aktiviteter och restauranger som Sälfjällstorget tillhandahåller. Under sommartid finns möjligheten till fina fjällvandringar, cykling och paddling av kanot som ett axplock. Nybygget av Ica Lindvallen gör att matbutik idag finns på ca 10 minuters promenadavstånd. 

Föreningen jobbar vidare och Fjällgården lever kvar. Vem vet, kanske finns vi här i 80 år till. 

Copyright © Alla rättigheter förbehållna